Ett monster

Undrar om inte våran son har börjat att bli ett monster eller i alla fall så har han börjat att visa lite tonårsfasoner. Han har fått några nya favoritord. Nej, vill inte eller bara inte. Dessa ord kommer hela tiden. Vill inte äta. Vill inte gå därifrån, vill inte åka med hem eller till dagis osv.

Sen vill han helt plötsligt inte somna själv i sängen om han inte är hemma hos F&F då funkar det som det alltid har gjort. Nu får man lägga sig med honom en stund. Ja inte speciellt jobbigt då han somnar på 15minuter men ändå.
Det sämsta är att han någon gång mellan 1-5 på natten så drar han i gång stora tutan. Nääääää MAMMA!!!! VILL INTE!!!!!!
Det lustiga med det hela är att han vill ju inte vara vaken. Han vill bara komma över och sova i våran säng. han somnar om på några minuter fast han var uppe i 200 för någon minut sedan så det är ju också ganska ok om det inte var för att han är 90cm och verkar ha armar och ben som en bläckfisk. Han är överallt och värst på S som han bökar och knuffar på hela tiden. Så i natt så låg jag i mitten och då funakde det bättre. Men ett litet monster är det allt.
Nu går detta väl över men ändå. Kan vara så att vi har haft det så otroligt bra med att han sovit hela nätter tidigare och därför så tycker man att det är extra jobbigt just nu.